Unga Forskares nyårskrönika 2023

Vi på Unga Forskare vill passa på att önska alla ett gott nytt år och en god fortsättning på det nya året. Som ett avslut på detta år följer nu en hälsning från Unga Forskares förbundsstyrelse framfört av tillträdande förbundsordförande Julia Qiu. Tack för ett fantastiskt år!

Hur många unga forskare behöver man för att byta en glödlampa?

”Bara en, men det kräver minst tre års forskning, två publikationer och en kaffemaskin som aldrig stänger av. Dessutom måste hen först skriva en avhandling om ”Optimizing Illumination Strategies in a Post-Incandescent Era.” –ChatGPT

Det lackar mot nyår, och så har ännu en glödlampa tänts för Unga Forskare. I år har över 200 000 ungdomar fått ta del av våra verksamheter och medlemsföreningar, vilket motsvarar nästan 10% av alla unga mellan 5–24 år i Sverige. Utställningen Unga Forskare, som i år slog rekord i deltagarantal, har varit Sveriges största vetenskapsmässa ända sedan starten 1963, bara några år efter konceptet blev populärt i USA. SIYSS, som började år 1976, är helt unikt och idag ett av vetenskapsvärldens mest prestigefyllda arrangemang för unga forskare världen över. Vi har även flera andra växande verksamheter på gång – Cybersecurity Academy, våra sommarforskarskolor, och mycket mer. Tack till våra medlemsföreningar, ideellt aktiva och personal som tillsammans gör Unga Forskare till vad det är idag!

Tillträdande förbundsordförande Julia Qiu.
Foto: Tomas Gunnarsson.

|

Min förhoppning är att Unga Forskare fortsatt kommer att växa och bli tillgängligt för fler än någonsin.

När jag var projektledare för Utställningen Unga Forskare 2023 fick jag glädjande höra att flera deltagare berättat att de valt att gå samma utbildningar som deras faddrar eller oss i arrangörsgruppen – allt från teoretisk fysik, matematik, datateknik, till att jag (som läser nationalekonomi) fick en hel del frågor om min utbildning. Detta tycker jag visar på vikten av goda dialoger och mötesplatser. Jag vet inte hur många gånger jag hört någon säga:  ”Jag hade en bra lärare”, när jag frågar varför hen är intresserad av naturvetenskap, teknik och matematik. Det är även här värdet hos Unga Forskare ligger – att kunna ge unga i hela Sverige en möjlighet att utveckla sitt intresse för dessa ämnen. Dessa upplevelser kan leda in unga in på helt nya banor i livet, allt från nya utbildningar, engagemang och vänner, och min förhoppning är att Unga Forskare fortsatt kommer att växa och bli tillgängligt för fler än någonsin.

En av mina höjdpunkter från året är Riksstämman – här reser föreningsombud in från hela i Sverige som alla åker hit för att de vill påverka Unga Forskares framtid. Det är denna viktiga vilja att påverka som gjort Unga Forskare till vad det är idag. Även om förbundet startade med några föreningar har det idag vuxit sig stort tack vare just unga – det är trots allt de som äger Unga Forskare. I år röstades det igenom viktiga motioner om allt från medlemsbidrag till kommunikationsvägar, och det ska bli riktigt kul att få jobba med dessa tillsammans med tillträdande förbundsstyrelse. Förutsättningar som ideellt aktiv är av stor vikt och därför är det även roligt att detta uppmärksammades som fokustema för 2024. 

En annan höjdpunkt är påverkansarbetet, där vi i år medverkade i flera tidningar – NyTeknik, Altinget och Vi Lärare. I NyTeknik nämner vi budgetpropositionen som föreslår höjda satsningar för utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik, något som är väldigt roligt för Unga Forskare. Man ska däremot inte glömma att satsningarna är otillräckliga på organisationer som främjar ungas intresse för vetenskap. Som ett exempel kan det vara svårt att driva lokalföreningar, vilket delvis beror på den höga kostnaden att öppna ett bankkonto. Vikten av att lyfta våra medlemmars röster och att driva våra kärnfrågor är något som måste förvaltas och utvecklas, och jag ser fram emot att arbeta med detta tillsammans med vår tillträdande förbundsstyrelse.

Vid årsskiftet tillträder jag som förbundsordförande för Unga Forskare. Den tanken har jag försökt landa i sedan jag mottog ordförandeklubban under Riksstämman i november. Förtroendet när man är aktiv inom Unga Forskare är ett väldigt otroligt och ansvarsfullt förtroende, men framför allt ett väldigt kul sådant, vilket är något jag upplevt sedan jag först engagerade mig i Unga Forskare 2021. Jag ser extra fram emot att starta arbetet med vår nya förbundsstyrelse som består av mig, Brendan R. Joseph, Adam Granquist, Aleksander Berger, Jonathan Jilg, Marina Peltonen och Simon Åstrand. Tillsammans ser vi fram emot att fortsätta främja våra medlemmars vilja och göra era röster hörda, samt ha ett riktigt kul år!

Gott nytt år!

Sammanfattning från Stockholm+50

Sammanfattning från Stockholm+50

I veckan arrangerades FN-mötet Stockholm+50 med representanter från över 100 av världens länder. Sverige och Kenya stod som värd för mötet som skedde 50 år efter FN:s första miljökonferens, Stockholmskonferensen 1972. Max Vinger från Förbundsstyrelsen deltog vid delar av mötet i sin roll som ungdomsrepresentant från LSU och ledamot i Svenska Unescorådet. Han deltog även vid förmötet Stockholm+50 Youth Assembly och sammanfattar sina upplevelser från båda nedan.

Stockholm+50 Youth Assembly

I tisdags och onsdags började Stockholm+50 med eventet Stockholm+50 Youth Assembly. Som var ett förmöte av unga för unga. Under eventet hölls en rad olika föreläsningar, panelsamtal och workshops. Jag deltog under tisdagen och var bland annat med och lyssnade på invgningen, ett panelsamtal om cirkulär ekonomi och en ungdomsdialog med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Under eventet jobbades det också på ett globalt och ett nordiskt-baltiskt policypapper som sammanfattade ungas krav. Det har funnits en “youth task force” som jobbat med det internationella policypappret i många månader och en motsvarande grupp som jobbade med det nordiskt-baltiska. Policypapprena lämnades sedan över till olika beslutsfattare under Stockholm+50. Det internationella policypappret är uppdelat i 4 delar där de första 3 speglar de tre ledarskapsdialoger som sedan hölls under Stockholm+50. De som lyfts fram i sammanfattningen finns nedan och det fullständiga dokumentet går att läsa här: https://www.youthstockholm50.global/global-youth-policy-paper
In “Reflecting on the urgent need for actions to achieve a
healthy planet and prosperity of all”, we call on governments
to:
  • Protect and restore all ecosystems by halting deforestation, banning bottom trawling, unsustainable mining and other environmentally destructive practices – recognising that the best solution to many of our environmental problems lies in letting nature heal itself.
  • Introduce large-scale environmental destruction, ecocide, as a crime in the Rome Statute of the International Criminal Court – as a means to hold governments and corporations accountable for their damage to our common planet.
  • Submit strengthened nationally determined contributions (NDCs), financing commitments and long-term strategies in 2022 to halve global GHG emissions by 2030.
In “Accelerating the implementation of the environmental
dimension of Sustainable Development in the context of the
Decade of Action”, we urge governments to:
  • Commit to expanding formal and non-formal education regarding the causes, effects and solutions of the climate crisis, biodiversity loss and environmental degradation to enhance capacity among youth, prepare them for green jobs and build a sustainable future.
  • Immediately establish a fossil-fuel non proliferation treaty to phase out fossil fuels and scale up 100% safe, clean and sustainable energy for all in order to reach net-negative emissions by 2050.
  • Strengthen the environmental rule of law and ensure that the polluter-pays principle is applied by integrating all environmental, social, welfare and health costs to harmful activities.
In “Achieving a sustainable and inclusive recovery from the
COVID-19 pandemic“, we urge governments to:
  • Ensure access to W.A.S.H (water, sanitation and hygiene), COVID19 vaccines and healthcare for all.
  • Align all recovery spending into low-carbon investments, green jobs and future-proof sectors to avoid carbon lock-in of fossil fuels and stranded assets impeding sustainable development.
  • Transform the animal-industrial food system, recognizing its significant impact on climate, deforestation, animal lives, and future health risks including those of zoonotic diseases and excessive use of antibiotics and hormones. Transition to regenerative agriculture that strengthens biodiversity and improves carbon sequestration.
Finally, in addition to previously established themes for
Stockholm+50, we would like to highlight the importance of
Ensuring Inclusive Processes for Decision Making” and urge
governments to:
  • Adopt participatory and inclusive decision-making processes at every level to ensure the meaningful engagement of all rights holders, highlighting
    youth and those most strongly affected by the triple planetary crisis.
  • Safeguarding the peaceful democratic order through the principles of press freedom, free speech, free and fair elections and the protection of all youth activists across the world.
  • Increase investments in children and youth through targeted programs, support to civil society organisations, entrepreneurs and marginalised groups – recognizing that investing in children and youth gives a strong leverage towards a sustainable future.

Stockholm+50

Stockholm+50 pågick torsdag till fredag och samlade representanter från över 100 länder. Förutom huvudförhandlingarna och de tre ledarskapsdialogerna så anordnades även ett 50-tal sidoevent i form av panelsamtal och presentationer. Höjdpunkterna för min del var helt klart den första ledarskapsdialogen som jag fick möjlighet att delta vid, samt sidoeventet för vetenskapsrapporten “Stockholm+50: Unlocking a Better Future”.

Den första ledarskapsdialogen handlade om att reflektera över det akuta behovet av åtgärder för att uppnå en hållbar värld och välstånd för alla. Med i dialogen var 37 olika länder och organisationer, samt några utvalda paneldeltagare. En av paneldeltagarna var Vanessa Nakate, en klimataktivist från Uganda som på ett otroligt föredömligt sätt förde fram ungas röst i samtalet. Andra paneldeltagare var bland annat USA:s klimatsändebud John F. Kerry. 

Vetenskapsrapporten “Stockholm+50: Unlocking a Better Future” sammanfattar och analyserar den senaste vetenskaplig kunskapen om dagens klimatkris. Den presenterar utifrån detta en rad konkreta förslag för att omdefiniera relationen mellan människa och miljö för att främja en bättre framtid för alla. Under sidoeventet jag deltog vid låg fokus på de mer konkreta förslagen och dessa diskuterades under ett panelsamtal med paneldeltagare bestånde av bland andra Chris Kiptoo chefssekreteraren för Kenyas Miljödepartement, före detta miljö- och klimatminister Isabella Lövin och sloveniens före detta president Danilo Türk. Det fanns även en ungdomsrepresentant i den här panelen, Jaee Nikam, som var koordinerande författare till en tillhörande ungdomsrapport “Charting a youth vision for a just and sustainable future”.

Resultat från mötet

Stockholm+50 har fått en hel del kritik för att vara dåligt planerat rent logisktiskt och för att man redan från början inte haft för avsikt att komma fram till något bindande utan endast rekommendationer. Kritiken har helt klart varit rimlig men jag gick ändå från mötet med en positiv inställning ur ett ungdomsperspektiv. Några av de stora områdena som diskuterades var i direkt linje med det globala policypappret. Policypappret erkändes också, tillsammans med unga organiserade, i slutsatserna av mötet.

Unga visade verkligen att vi inte bara är framtiden, utan även nutiden. Vi var först på plats, sist att gå hem, och många gånger klart bäst förberedda. Jag kunde inte delta under hela mötet, men är extremt glad att jag kunde delta på en hel del. Jag hoppas att jag lyckades dra mitt lilla strå till stacken för att ungdomar ska bli representerade och lyssnade på även på de högsta nivåerna av beslutstagande.

Max Vinger

max.vinger@ungaforskare.se

Sekreterare i Unga Forskares Förbundsstyrelse
Ungdomsrepresentant i LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer
Ledamot i Svenska Unescorådet

Unga Forskare uppmärksammar Världshavens dag tillsammans med årets SJWP-representant Vidar Petersson

Unga Forskare uppmärksammar Världshavens dag tillsammans med årets SJWP-representant Vidar Petersson

Vid det här laget har nog ingen missat dokumentärfilmen Seaspiracy som var en av de tio populäraste filmerna på Netflix i flera länder i fjol och som fick betydande dragkraft på sociala medier världen över efter premiärvisningen [1]. I dokumentären skildras de mänskliga konsekvenserna för det marina livet från effekten av plast, spöknät och överfiske runt om i världen. I århundraden har människor antagit att vårt stora hav varit gränslöst och immunt mot mänsklig påverkan. Först nyligen har vi kommit att förstå de förödande konsekvenserna vi redan har haft på våra hav, och vad detta som småningom kan leda till.

Faktum är att havet är den primära livskällan för mänskligt liv och majoriteten av andra organismer. Det är känt att havet producerar åtminstone 50% av det syre vi andas och är en viktig del av världens ekonomi med uppskattningsvis 40 miljoner människor som 2030 kommer att vara anställda i havsrelaterade industrier [2]. Men med 90% av de stora fiskpopulationerna utarmade och 50% av korallreven förstörda har vi kommit till insikt att havet inte är en oändlig resurs. Havet absorberar dessutom cirka 30% av koldioxiden som produceras av människor och är därför en extremt viktig buffert för att möta effekterna av global uppvärmning.

Plast och fiskenät uppspolade från havsströmmar intar stränder runt om i världen.

Världshavens dag (“World Oceans Day”) den 8 juni är därför en viktig dag för att påminna om den stora roll haven har i vår vardag. De är jordens lungor och en otroligt viktig källa till föda, medicin och ett balanserat klimat. Syftet med dagen är att informera allmänheten om effekterna av mänsklig påverkan på våra hav, för att i sin tur kunna mobilisera och förena världens befolkning för en hållbar förvaltning av världshaven. Årets tema är “The Ocean: Life and Livelihoods” som går hand i hand med FN:s målsättning om att stärka det internationella samarbetet för att utveckla vetenskaplig forskning och innovativ teknik som kan sammanlänka marin forskning baserat på de behov som finns i samhället [3]. Att förändra vårt sätt att behandla våra hav handlar inte bara om att värna om de varelser som lever i dem, det handlar också om att värna om människorna som på olika sätt är beroende av havet. Globalt litar mer än tre miljarder människor på våra hav och kustnära ekosystem för deras försörjning, vilket understryker vikten av vidare forskning på vatten- och havsrelaterade ämnesområden.

Uppemot hälften av världens korallrev beräknas redan vara förstörda till följd av påfrestande klimatförändringar.

I Utställningen Unga Forskare, Forsknings-SM för unga, utser Unga Forskare i samarbete med Xylem och Stockholm International Water Institute (SIWI) varje år vinnaren av Stockholm Junior Water Prize Sweden (SJWP Sweden). SJWP Sweden är den svenska deltävlingen i den internationella tävlingen Stockholm Junior Water Prize (SJWP) som anordnas av SIWI som komplement till Stockholm Water Prize. Syftet med stipendiet är att uppmuntra unga människor att engagera sig i vattenfrågor lokalt, nationellt eller globalt. Vinnaren av den svenska deltävlingen får 30 000 kronor, en plats i Sveriges Unga Forskningslandslag och representerar Sverige i den internationella tävlingen SJWP som hålls under World Water Week i augusti. På SJWP kommer ungdomar från runt 40 länder under fem dagar till Stockholm för att delta i ett program med en mix av vetenskap och roliga aktiviteter. Deltagarna får träffa kungligheter och blir introducerade för toppersoner inom vatten och hållbarhet från hela världen. Förstapris i SJWP är 15 000 USD samt en glasskulptur. Ett Diploma of Excellence på 3 000 USD delas också ut.

Vidar Petersson är Sveriges representant i årets upplaga av SJWP som kommer att hållas digitalt 23-27 augusti. Vidar tävlade i Digitala Utställningen Unga Forskare 2021 och prisades för sitt projekt om kostnadseffektiva och tillgängliga metoder för att bedriva havs- och väderundersökningar med eget mottagna vädersatellitbilder. Hör mer om hans projekt och förberedelser inför tävlingen, samt vilken ställning han tar till de rådande utmaningarna förknippade med vatten- och havsforskning.

Vidar Petersson representerar Sverige i SJWP i augusti. Foto: Anna Sigge

Hej Vidar! Berätta mer om dig och ditt projekt. Hur kom du på idén till ditt projekt?

Hej, mitt namn är Vidar Petersson och jag går på NTI Johanneberg i Göteborg! Jag har som gymnasiearbete undersökt hur man kan introducera mer kostnadseffektiva och tillgängliga metoder för att bedriva havs- och väderundersökningar med eget mottagna vädersatellitbilder. För visste du att vem som helst, var som helst, kan ta emot data och bilder direkt från vissa vädersatelliter? För att göra detta byggde jag en egen antenn och markstation som kunde ta emot dessa signaler och analysera dem för att undersöka havstemperaturutveckling i Östersjöområdet. Den första inspirationen till arbetet kom från en video där en amatörradiolog undersökte möjligheterna att ta emot signaler från satelliter med olika typer av egenbyggda antenndesigner. Jag fastnade direkt för idén och ville själv testa att bygga min egen markstation för att samtidigt undersöka hur man kunde optimera den och använda den mottagna datan från vädersatelliter till något praktiskt.

Hur känns det att få representera Sverige i SJWP i sommar? Hur har du förberett dig inför tävlingen?

Det känns otroligt kul att få vara en del av Sveriges Unga Forskningslandslag och att representera Sverige i årets SJWP! Inför tävlingen har jag läst om tidigare års projekt och fascinerats av hur hög nivån är. Jag tror och hoppas att konkurrensen kommer att vara lika god i år också. Samtidigt vet jag att mitt projekt har goda chanser i tävlingen och jag håller just nu på att översätta allt material till engelska och finslipa min presentationer.

Vad ser du mest fram emot i tävlingen och vad hoppas du ta med dig därifrån?

Det jag ser fram emot mest i tävlingen är att få träffa de andra deltagarna som representerar länder från hela världen. Vi alla brinner för vattenfrågor så det ska bli intressant att lära mig om deras projekt och förhoppningsvis knyta nya kontakter.

Varför är forskning på vatten så viktigt enligt dig?

Forskning kring vattenfrågor är, och kommer alltid vara, otroligt relevant på grund av vattnets livsavgörande roll för allt på jorden. Både vi människor och jorden består till största del av vatten och därför blir det viktigt att förstå både hur vattnet påverkar oss och hur vi påverkar vattnet.

Vilka är de största vatten-/havsutmaningar som vi kommer att stå inför i framtiden tror du?

Jag tror att de största vattenrelaterade utmaningarna kommer att kretsa kring hur vi människor kan göra vår relation till vatten mer hållbar.

Hur tror du att man gör för att bäst inspirera fler att intressera sig för vattenfrågor? På vilka sätt kan man uppmärksamma dessa utmaningar som vi står inför?

För att öka intresset kring vattenfrågor tror jag att man måste öka den generella medvetenheten om vattnets betydelse. Vattnet är idag själva grunden till många utmaningar som uttrycker sig på andra sätt.

Hur ser dina framtidsplaner ut? Kommer du att fortsätta att jobba med ditt projekt?

Just nu ligger allt fokus på förberedelserna inför SJWP-tävlingen i sommar. Efter tävlingen får jag se ifall jag väljer att fortsätta med mitt projekt eller att utforska andra sätt att skapa hållbar innovation. Vidare skall jag göra min värnplikt och sedan är planerna att studera fysik.

Vad är dina bästa tips till de som också skulle vilja representera Sverige i SJWP?

Mitt bästa tips till dig som skulle vilja vara en del av SJWP kommande år är att delta i Utställningen Unga Forskare med ett vattenrelaterat projekt. Mitt projekt var samtidigt mitt gymnasiearbete som gjorde att jag hade stor frihet i utformningen av arbetet. Försök även hitta en ny vinkel på någon traditionell vattenfråga och undersök det på ett innovativt sätt.

Bonusfråga: Om du vore en havsanemon, vilka skulle du främst följa på twitter?

Svår fråga, men förmodligen FNs Globala Mål twitter @SustDev !

Vill du följa Vidar på hans resa i SJWP? Följ Utställningen Unga Forskare och Sveriges Unga Forskningslandslag på sociala medier:
Facebook: Utställningen Unga Forskare och Sveriges Unga Forskningslandslag
Instagram: @utstallningen och @forskningslandslaget

/Förbundsstyrelsen

 

[1] Korban (d_korban), Demi (March 29, 2021). “‘Seaspiracy’ leaps into Netflix top 10 as social media frenzy hits seafood industry | Intrafish”. Intrafish | Latest seafood, aquaculture and fisheries news.

[2] FN (United Nations, World Oceans Day.
https://www.un.org/en/observances/oceans-day

[3] UNESCO, “Proposal for an International Decade of Ocean Science for Sustainable Development”. http://www.unesco.org/new/fileadmin/MULTIMEDIA/HQ/SC/pdf/IOC_Gatefold_Decade_SinglePanels_PRINT.pdf

Unga Forskare mottar svensk fana av Kronprinsessan Victoria

Unga Forskare mottar svensk fana av Kronprinsessan Victoria

I år hade Unga Forskare den stora äran att vara en av de 10 särskilt utvalda föreningar och organisationer som under nationaldagsfirandet på Skansen i Stockholm tilldelades en svensk fana. Fanutdelningen anordnas av Stiftelsen Sveriges Nationaldag som i år delar ut 58 fanor över hela landet. Där 10 av dessa delas ut av H.K.H. Kronprinsessan Victoria under TV-sändningen av det traditionsenliga nationaldagsfirandet på Skansen.

Unga Forskare har funnits i 44 år och har sedan starten varit med och utvecklat ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik samt ämnenas roll i samhället. Med vårt arbete vill vi bland annat bidra till att säkra en framtida kompetensförsörjning och därmed Sveriges position som forsknings- och kunskapsnation.

Under de senaste åren har vi växt i flera olika led. Vi har utökat vårt samarbete med skolor och de verktyg vi erbjuder dem. Vi har utökat och utvecklat vår verksamhet. Vi har genom Sveriges Unga Forskningslandslag lyft unga förebilder inom forskning. Vi har större samarbete och kunskapsutbyte med våra medlemsföreningar, från skolföreningar till eventföreningar och universitetssektioner. Tillsammans med våra medlemsföreningar främjar vi intresset för naturvetenskap, teknik och matematik för tiotusentals ungdomar i hela Sverige.

Med de prövningar som landet, tillsammans med en hel värld, gått igenom blir årets nationaldagsfirande både speciellt och viktigt. Enligt tradition sändes årets nationaldagsfirande från Skansen i Stockholm med uppmärksamhet på demokratins 100-årsjubileum med allmän och lika rösträtt för kvinnor. I firandet som sändes på SVT2 och går att se i efterhand på SVT play deltog bland annat kungaparet och kronprinsessparet, statsministern och riksdagens talman.

Unga Forskare kommer bland annat att använda fanan i samband med de internationella vetenskapstävlingar som vi skickar Sveriges Unga Forskningslandslag till. Fanan blir alltså både ett erkännande av det stora arbete som Unga Forskare redan gjort och ett sätt för oss att fortsätta främja ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik, samt deras roll i samhället.

Glad nationaldag och hurra för Unga Forskare! 

Unga Forskares fana med graveringen “Gåva från stiftelsen Sveriges Nationaldag 6 juni 2021”

Unga Forskare presenteras i sändningen av nationaldagsfirandet från Skansen

Förbundsordförande Max Vinger med Unga Forskares fana

Unga Forskare uppmärksammar Världsmiljödagen tillsammans med Hållbart Universitet

Unga Forskare uppmärksammar Världsmiljödagen tillsammans med Hållbart Universitet

Var tredje sekund förlorar världen lika mycket skog som krävs för att täcka en hel fotbollsplan. Under det senaste århundradet har vi förstört uppemot hälften av våtmarkerna i världen. Så mycket som 50 procent av korallreven har redan gått förlorade och uppemot 90 procent av korallreven kan gå förlorade redan till år 2050, även om den globala uppvärmningen begränsas till en ökning med 1,5°C [1]. Detta och mycket mer är några av de utmaningar som mänskligheten står inför just nu och i framtiden.

I nästan fem decennier har Världsmiljödagen varje år den 5 juni ökat medvetenheten, stöttat åtgärder och drivit förändringar för miljön. I dag är inget undantag! I takt med spridningen av coronaviruset har miljön också visat på de katastrofala konsekvenserna av ekosystemförluster, där vi successivt har krympt djurens naturliga livsmiljöer och skapat idealiska förhållanden för patogener. Årets tema är “Ekosystemåterställning – Ecosystem Restoration” med fokus på återhämtning av ekosystem som har försämrats eller förstörts, samt att bevara de ekosystem som blivit intakta. Alla typer av ekosystem kan återställas, inklusive skogar, jordbruksmarker, städer, våtmarker och hav. Restaureringsinitiativ kan startas av nästan vem som helst, från regeringar och utvecklingsbyråer till företag, samhällen och privatpersoner.

Hållbart Universitet är en av Unga Forskares medlemsföreningar som utmärker sig särskilt i arbetet med att öka intresset för hållbarhet och miljöfrågor. Föreningen använder sin plattform för att få fler studenter att engagera sig i frågor om klimat och miljö, samt inspirerar till ett mer hållbart levnadssätt, vilket är ett utmärkt exempel på ett initiativ till att främja ekosystemåterställning. Föreningen arbetar hela tiden med att få nya idéer till verklighet och medlemmarna har ett stort inflytande i verksamhetens utveckling. Om vi någonsin ska kunna nå upp till FN:s globala mål måste vi ge plats åt fler unga röster i samhället. I linje med Unga Forskares syfte måste vi därför främja ett fortsatt intresse för naturvetenskap, teknik och matematik samt deras roll i samhället.

Med detta vill vi introducera vår medlemsförening Hållbart Universitet som kommer att berätta mer om sin verksamhet och hur de arbetar för att aktivt göra skillnad i samhället.

Hi! We are Hållbart Universitet or HU, a politically and religiously independent non-profit organization that is led by students for students. Our overall purpose is to strengthen and coordinate the student engagement in environmental issues and sustainability at Lund University. We aim to provide simple and practical recommendations and guidelines on how students can start their sustainable lifestyle through our website and social media. Along with hosting events together with our sustainability partners to get more students aware and active, we also keep students updated on all kinds of sustainability events, lectures and opportunities through our social media and website.

The current board along with the previous board members at the Annual Meeting held in January, 2021.

This year HU consists of the HU board along with 5 amazing working groups led by students who are passionate about the environment and have been doing their bit to spread the word on some serious issues we face at the moment. All of them are actively engaged in different aspects of sustainability with certain groups focusing on specific ecosystems through active intervention. I will now introduce you to these 5 brilliant groups and tell you a bit about their work:

Bee the Change

Bee the Change is a project that allows students and community members in Lund to learn more about the importance of pollinators and beekeeping. The aim is to spread knowledge and awareness on pollinator’s vital roles in ecosystems and how humans can also prevent challenges that pollinators face on a local and global scale. The organisation does beekeeping activities and aims to be an inclusive and open communal learning space around pollinators. There are regular check-up meetings at the beehives that are open to the public. Here, members and visitors get the opportunity to come very close to the work with bees. The organisation also organises educational and community events such as an open study circle around pollinators or beeswax wraps and lip balm workshops.

Food Saving Lund

Food Saving Lund or FSL is a non-profit that tries to reduce food waste by joining forces with various shops to pick up food that would otherwise be thrown away and distribute it among the community or store it in food banks. They give importance to community activation, personal connections, organise workshops and events to spread awareness at the grass-root level regarding the challenges of food waste. And thus in the process FSL has managed to save 8000 kilograms of food over the last year alone! They provide a wonderful opportunity for networking, opportunity to work on sustainability-related projects and events with a lot of other environment-friendly organizations in and around Lund. At the moment, FSL is working towards creating awareness which can empower individuals to make little changes in their everyday life that can eventually cause a ripple effect in the future.

Klimatstudenterna

The climate students Lund (KSL) are working to make Lund University (LU) treat the climate crisis as an acute situation and act as a positive role model in climate change and live as they teach. More specifically, their aim is to make the university work in line with the Paris Agreement and lower emissions from its own operations by at least 50% until the end of 2022. In other words, KSL aims to help LU develop into a university that is at the forefront of what it takes to manage and counter the climate crisis and a university that students and staff are proud of! KSL is aimed at all students at the university, regardless of subject discipline, level of education, gender, religion, ethnic or political affiliation.

Collect & Affect

Collect & Affect is our newest working group. The student organization plans to address issues concerning littering, usage of resources, and recycling to help create a better environment! The organization aims to collect litter and try to minimize the amount of litter that you produce by taking care of possessions instead of just buying new things constantly, therefore, the organization was named Collect and Affect.

Sustainable Leaders

Sustainable Leaders focuses on sustainability issues along with management. They aim to answer the question of how individuals can become leaders to help move our current society toward sustainable development. Over the years, they’ve been running events on everything from design thinking to communicating climate change, and recently they’ve started a great series of talks getting the inside line from entrepreneurs! Some of the talks conducted by them have been on “Scaling Challenges in Sustainability Companies” and on “How Can Entrepreneurs Drive Climate Action?”.

Cloth Swap event held by HU in collaboration with Circle Centre at Stenkrossen.

Apart from these five groups that are up and running, we are also starting a group that will focus on Sustainable Fashion as well as a podcast group. And who knows what else we might start working on in the future! We always welcome new initiatives and try to incorporate them into our daily work, or, if the idea grows large enough it can become a working group of its own. In addition to our collaboration with Unga Forskare, we have also launched a collaboration with both Medveten Konsumtion and Sustainergies this year. In Lund, we work closely with Circle Center and are proud members of Akademiska Föreningen.

For more information check out our website: www.hallbartuni.se

Instagram: @hallbartuni & Facebook: hallbart.universitet

You can also find us on LinkedIn and Twitter as Hållbart Universitet

Vill din förening också medverka i våra blogginlägg eller uppmärksamma något som ni tycker är viktigt? Hör av er till oss i Förbundsstyrelsen!

/Förbundsstyrelsen

[1] FN (United Nations), World Environment Day.
https://www.un.org/en/observances/environment-day

Unga Forskare uppmärksammar den internationella dagen för bemannade rymdfärder

Unga Forskare uppmärksammar den internationella dagen för bemannade rymdfärder

På initiativ från Ryssland, förklarade FN:s generalförsamling 2011 den 12 april som den Internationella dagen för bemannade rymdfärder till följd av årsdagen för den första mänskliga rymdflygningen som genomfördes av Jurij Gagarin den 12 april 1961. I år markerar vi 60 år sedan den första mänskliga rymdfärden, som understryker vikten av fortsatt rymdforskning och teknologi som inneburit stora framsteg inom områden såsom jordbruk, biologi, fysik och telekommunikation. Dagen firas också för att uppmärksamma den gemensamma ambitionen om att främja och utvidga utforskningen och användandet av yttre rymden för fredliga ändamål.

Intresset för rymden och vad som finns bortom himlen har drivit människans nyfikenhet sedan länge och är fortfarande en drivkraft för vårt fortsatta utforskande. Människor drivs av att utforska det okända, upptäcka nya världar och driva gränserna för vad vi kan upptäcka härnäst. Mänsklig rymdforskning bidrar till kunskap om vår plats i universum, dess uppkomst och historia, samt hur vi besvarar frågor om livets uppkomst och huruvida vi är ensamma i universum. Utmaningar relaterade till vårt utforskande ger oss nya kunskaper inom teknik, skapar nya industrier och hjälper oss att främja en fredlig förbindelse med andra nationer. 

Vår nyfikenhet och upptäckarglädje gynnar vårt globala perspektiv med stora framgångar inom innovation som bidragit till viktiga avancemang inom forskning och utveckling. Förståelse för rymden förbättrar vår livskvalite med bekvämligheter och tekniker som påverkar vårt dagliga liv från mobiltelefoner och medicintekniska behandlingar till GPS-trafikledning och väderprognoser. Forskare har lärt sig mycket om jorden genom att studera rymden. Resultat från decennier av vetenskapliga och tekniska framsteg har lett till förbättrade studier inom alla möjliga områden. På Rymdstyrelsens hemsida finns ytterligare exempel på hur rymdforskning och rymdtillämpningar bidrar till kunskap inom många olika områden: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/nytta-med-rymden/?page=1&st=0. Till exempel hur mikrovågor för kortsiktiga väderprognoser numera kan användas för att upptäcka tidig uppkomst av cancerceller och hur satelliter kan hålla oss informerade om föroreningar i luft och vatten.

|

Astronomi sträcker sig från vetenskapen om de allra minsta beståndsdelarna i naturen, nämligen kvantmekaniken, till det allra största, vetenskapen om universums struktur – kosmologin. Högaktuella forskningsämnen som inte bara förbättrar vår förståelse om universum och vårt ursprung utan även för den teknik vi använder dagligen.

Unga Forskares syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik samt deras roll i samhället. Vi tycker att unga förebilder inom naturvetenskap, teknik och matematik behöver lyftas fram i samhället för att inspirera och motivera fler att välja en bana inom astronomi och rymdfart. Vi har pratat med vår medlemsförening STAR – Stockholms amatörastronomer som utmärker sig särskilt i arbetet med att öka intresset för astronomi och rymdfart.

Venuspassage 2012

Saturnus

Orionnebulosan

Norrsken

Gamla Observatoriet, Odenplan

Hej STAR! Vad är syftet med eran förening?

STAR har sedan 60-talet spritt intresse och kunskap om astronomi till allmänheten.

Varför är kunskap om rymden så viktigt?

Sedan 50-talet har rymdindustrin utvecklats fortlöpande. Vi har inte bara satelliter och teleskop i omloppsbana runt jorden utan med resor till andra himlakroppar och planeter runt hörnet har det aldrig varit hetare med kunskaper om rymden.

Vad är det bästa med rymden?

Att den är så enormt stor och att den till största del antas bestå av mörk materia och energi som vi knappt vet något om!

Vilka typer av aktiviteter genomför er förening?

Måndagsträffar där vi snackar astronomi, håller föredrag och träffar nya astronomiintresserade vänner. Ibland träffas vi ute i skogen och observerar himlakroppar tillsammans. Vi håller även regelbundna aktiviteter för allmänheten.

Hur har det senaste året påverkat er?

Vi har anpassat oss till coronasäkra aktiviteter. Föredrag håller vi över videolänk, vi har virtuella måndagsträffar där medlemmarna kan mingla och vi ses utomhus när vädret tillåter.

Varför ska man satsa mer på rymdforskning?

Astronomi sträcker sig från vetenskapen om de allra minsta beståndsdelarna i naturen, nämligen kvantmekaniken, till det allra största, vetenskapen om universums struktur kosmologin. Högaktuella forskningsämnen som inte bara förbättrar vår förståelse om universum och vårt ursprung utan även för den teknik vi använder dagligen.

Hur tror ni att man gör för att bäst inspirera fler att intressera sig för astronomi och rymdfart?

Ta inspiration av rymdindustrin! 1000-tals människor jobbar med att utveckla morgondagens rymdteknik och det är högaktuellt att utbilda sig inom rymdbranschen.

Hur tror ni framtiden inom astronomi och rymdfart kommer att se ut?

Priset per kilogram till omloppsbana har drastiskt minskat bara de senaste åren, och de förväntas minska rejält kommande åren framåt. Med låga priser till rymden öppnar man inte bara upp för fler satelliter utan även för privatpersoner att åka upp till rymden. Vi ser nya projekt från NASA som satsar stora summor på att få människor tillbaka på månen och SpaceX bygger teknik för att resa till månen. Att människan etablerar sig på andra himlakroppar är något som kan tänkas ligger nära i framtiden.

Vi på Unga Forskare arbetar aktivt med att öka intresset för naturvetenskap, matematik och teknik. De anmärkningsvärda prestationerna sedan den första mänskliga rymdfärden och den fortsatta utforskningen av rymden bidrar till stor nyfikenhet hos barn och ungdomar. Studier påvisar att cirka en tredjedel av alla barn upplever det som kallas ett “intensivt intresse”, vilket i de flesta fall inkluder rymden som ämnesområde. NASA, ESA och majoriteten av många andra rymdorganisationer erbjuder plattformar speciellt utformade för den yngre generationens intresse för rymden. Att aktivt stödja och ge utrymme för ett vidare intresse inom naturvetenskap, matematik och teknik är en viktig ledfråga som Unga Forskare driver. I Sverige bidrar bland annat Rymdstyrelsen till att få fler barn och unga att intressera sig för rymden. De erbjuder kostnadsfria utbildningsmaterial och lärarfortbildningar med inspiration och tips på rymdarbeten och utbildningar inom rymdområdet. Med rymdforskningens mångsidiga appliceringsområden finns utrymme och potential för att uppmuntra ungas intresse i ämnet ytterligare. Barns fantasi, skaparglädje och fascinationen kring ämnet ska tas tillvara på för att ge utrymme till vidare nyfikenhet inom naturvetenskap, matematik och teknik. Ett viktigt steg i detta är att på ett roligt och kreativt sätt öka ungas kunskap och intresse för ämnena i tidig ålder och samtidigt stärka deras förmåga att lösa problem. För att göra detta krävs fortsatt utveckling av pedagogiskt material och utformande av lärmiljöer som stimulerar intresset för ämnena, vilket också är en viktig utgångspunkt för Sveriges fortsatta utveckling som kunskapsnation.

Tillsammans med våra medlemsföreningar driver Unga Forskare ett påverkansarbete för att få fler att intressera sig för naturvetenskap, matematik och teknik. Vill din förening också medverka i våra blogginlägg eller uppmärksamma något som ni tycker är viktigt? Hör av er till oss i Förbundsstyrelsen!

/Förbundsstyrelsen

Unga Forskare uppmärksammar den internationella matematikdagen (Pi-dagen)

Unga Forskare uppmärksammar den internationella matematikdagen (Pi-dagen)

Idag firar världen den internationella matematikdagen, närmare bestämt Pi-dagen! 

Pi-dagen firas den 14 mars (3/14) runt om i världen och är tillägnad den matematiska konstanten Pi (grekiska bokstaven “π”), vars symbol används i matematiken för att beskriva förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter vilket är ett irrationellt tal med oändligt antal decimaler med början 3,14159…

Pi-dagen är ett årligt tillfälle för matematikentusiaster att recitera Pi:s oändliga decimaler, prata med sina vänner om matematik och att äta paj (pie). UNESCO utropade hösten 2019 14 mars till den Internationella matematikdagen. Temat för i år är “Matematik för en bättre värld”. I Sverige arbetar Sveriges Matematiklärarförening och Nationalkommittén för matematik (en underavdelning till Kungl. Vetenskapsakademien) som nationell samordnare för att stötta lärare, skolor, kommuner och andra organisationer med idéer, aktiviteter och inspiration dagen till ära. De många aktiviteter som äger rum runt om i världen för att fira dagen är ett bevis på den entusiastiska mottagningen den fått.

En ökad global medvetenhet om matematiska vetenskaper är avgörande för att hantera utmaningar inom områden såsom artificiell intelligens, medicin, ekonomi, teknik, klimatförändringar, energi och hållbar utveckling och för att förbättra livskvaliteten i både utvecklade och utvecklingsländer. Den internationella matematikdagen syftar till att visa upp den grundläggande roll som matematiska vetenskaper spelar för att uppnå FN:s hållbara utvecklingsmål och för att kunna möta de utmaningar som väntar i framtiden. Dagen inbjuder oss att fira glädjen som finns i matematik såväl som vår förståelse av naturen som präglas av matematik och dess sätt att konkretisera vår omvärld.

Unga Forskares syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik samt deras roll i samhället. Vi tycker att unga förebilder inom naturvetenskap, teknik och matematik behöver lyftas fram i samhället för att inspirera och motivera fler att välja en bana inom matematik. Vi har pratat med vår medlemsförening Alef Noll som utmärker sig särskilt i arbetet med att öka intresset för matematik.

Hej Alef Noll! Vad är syftet med eran förening?

Alef Nolls syfte är att främja ungdomars intresse för matematik, skapa en social mötesplats för matematikintresserade och skapa en angenäm studiemiljö för matematikintresserade.

|

Matematiken är en vetenskap som har mycket stor användning inom nästintill alla andra vetenskaper. Fysiken, kemin och biologin, och i princip alla andra naturvetenskapliga ämnen använder matematik som ett språk för att beskriva och kommunicera världen.

Varför är matematik viktigt?

Matematiken är en vetenskap som har mycket stor användning inom nästintill alla andra vetenskaper. Fysiken, kemin och biologin, och i princip alla andra naturvetenskapliga ämnen använder matematik som ett språk för att beskriva och kommunicera världen. Matematiken är viktig för att utan den så fungerar i princip inga av våra modeller för att förstå universum eller vår moderna teknologi.

Vad brukar ni göra på Pi-dagen?

Vanligtvis brukar en del av oss informellt träffas för att baka och äta paj. Tyvärr är det inställt i år på grund av den rådande pandemin.

Vad är det bästa med talet Pi?

Det bästa med Pi är att det är mångsidigt och kan appliceras på många olika områden. Allt från att räkna ut omkrets på en cirkel till att manövrera Cassini-Huygens (rymdsonden Cassini och landaren Huygens skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan).

Vilka typer av aktiviteter genomför er förening?

Vid några tillfällen varje år samlas vi alla traditionsenligt för att spela spel och äta lite mat. Till exempel arrangerar vi årligen en mycket uppskattad julfest, där vi serverar egen uppfunna lussevåfflor. Dessutom tar vi ibland in föreläsare eller håller i mindre kurser, bland annat i programmering.

Hur har det senaste året påverkat er?

Tyvärr har vi behövt ställa in nästintill alla aktiviteter på grund av den rådande pandemin. Däremot har vi lyckats hålla humöret uppe med några online-event.

Varför ska man satsa mer på matematik?

Intresset för både teknologi och AI skapar ett allt större behov för matematikkunskaper. Dessutom kräver komplexa kurser i bland annat fysik och programmering att eleven har god förståelse för matematiken. Därför är det viktigt att elever får en bra och stabil grund inom matematikens konst.

Hur tror ni att man gör för att bäst inspirera fler att intressera sig för matematik?

Svårt att veta! Det går inte att tvinga någon att bli intresserad, men en bra och inspirerande lärare som faktiskt undervisar matematiken på ett intressant sätt, istället för att låta elev sitta och traggla med en mattebok, kan vara väsentligt. Sedan, genom att visa vilka otaliga möjligheter goda matematiska kunskaper kan ge, hoppas vi att fler intresserar sig för ämnet.

Hur tror ni framtiden inom matematik kommer att se ut?

Något specifikt om hur matematiken kommer utvecklas kan vi ju självklart inte säga, men om vi tillåts spekulera tror vi att bland annat datorer och AIs utveckling kommer ha stor påverkan på hur matematik förändras i framtiden.

Vi på Unga Forskare håller med om att matematikens mångsidighet behöver belysas mer. Även om Skolverket bekräftade en positiv PISA-trend över OECD-genomsnittet i matematik från 2018 års PISA-resultat, finns det fortfarande anledning att uppmärksamma de brister som finns i svensk matematikundervisning [1]. I en artikel från Lärarförbundets tidning Ämnesläraren uppmärksammar man problemet med ointresserade elever där matematiken tillsammans med naturvetenskapliga ämnen tappar koppling till verkligheten [2].  Matematik är en del av mänsklighetens kulturarv: det är lika viktigt för vår teknik som det är ett verktyg för utveckling. Dess appliceringsområden och otaliga användsområden gör matematiken till en grund för innovation och hållbar utveckling, vilket måste belysas mer i Sveriges matematikundervisning. Vi måste bli bättre på att belysa vikten av goda kunskaper i matematik samt kunna koppla undervisningen till de breda appliceringsområdena. Även i matematikens mest teoretiska aspekter berör den oss alla.

Tillsammans med våra medlemsföreningar driver Unga Forskare ett påverkansarbete för att få fler att intressera sig för naturvetenskap, matematik och teknik. Vill din förening också medverka i våra blogginlägg eller uppmärksamma något som ni tycker är viktigt? Hör av er till oss i Förbundsstyrelsen!

/Styrelsen

Lansering av projektbidrag för medlemsföreningar

Lansering av projektbidrag för medlemsföreningar

Idag är det alla hjärtans dag, en dag där vi vill skänka lite extra kärlek till våra medlemsföreningar och visa uppskattning för de fina insatser som gjorts trots begränsade förutsättningar under året. Det senaste året har verkligen slagit hårt mot föreningsverksamheten i Sverige. Därför lanserar Unga Forskare ett projektbidrag som kan sökas av våra medlemsföreningar utöver det vanliga förenings- och medlemsbidrag som delas ut.

Unga Forskare tror på principen unga för unga och föreningars kraft i att främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik. Tyvärr har det senaste året drabbat många föreningar hårt, event har ställts in eller tagit många resurser att omstrukturera för ett digitalt format, men många har också hittat nya möjligheter och lösningar.

För att ge våra medlemsföreningar extra möjligheter att nå ut till sina medlemmar och göra saker för och med sina medlemmar under pandemin har Förbundsstyrelsen beslutat om att under 2021 dela ut 200 000 kr extra till våra medlemsföreningar i form av projektbidrag. Utöver det vanliga förenings- och medlemsbidrag som vi delar ut. Detta går i linje med Strategi 2024 som beslutades på Riksstämman 2020 och fokustemat för 2021, att Stärka sammanhållningen, kommunikationen och kunskapsutbytet inom Unga Forskare. Vi har på grund av detta även valt att premiera föreningsöverskridande bidragsansökningar.

Ta chansen och sök extra ekonomisk bidrag till er förening! Har ni något kul event ni skulle vilja utföra, någon speciell utrustning till er verksamhet som behövs eller kanske vill göra er årliga träff extra bra? Då är detta ett ypperligt tillfälle att söka detta projektbidrag. 

Läs mer om projektbidraget och hur din förening kan ansöka på https://ungaforskare.se/projektbidrag/.

Glad alla hjärtans dag önskar vi från Förbundsstyrelsen! 

Unga Forskare uppmärksammar den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap

Idag firar världen den sjätte Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap som initierades av FN 2015. Vetenskap och jämställdhet är båda viktiga för att uppnå de internationellt överenskomna utvecklingsmålen i Agenda 2030. Under de senaste 15 åren har det globala samfundet gjort stora ansträngningar för att inspirera och engagera kvinnor och flickor i vetenskap. Ändå fortsätter kvinnor och flickor att uteslutas från att få delta fullt ut i vetenskapen.

Forskning och utveckling inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) möjliggör nya vetenskapliga upptäckter och vår förståelse för omvärlden. Statistik visar att mindre än 30 procent av världens forskare är kvinnor. [1] Det kan också understrykas att bara omkring 30 procent av alla kvinnliga studenter väljer STEM-relaterade områden inom högre utbildning enligt statistik från UNESCO. [2] Långvariga fördomar och könsstereotyper styr flickor och kvinnor bort från vetenskapsrelaterade områden. I Sverige är andelen flickor intresserade av STEM redan underrepresenterade på gymnasienivå och år 2018 utgjorde andelen flickor på programmen i naturvetenskap och teknik knappt 40 procent. [3]

Nobelpriset och priset i ekonomiska vetenskaper har tilldelats kvinnor 57 gånger mellan 1901 och 2020 av totalt 603 utdelade priser. Knappt en tiondel av alla Nobelpris har tilldelats kvinnor, fastän de banbrytande upptäckterna bakom många av priserna uppdagades av just kvinnor.

Även om de bakomliggande orsakerna till denna obalans är spridda så finns det fortfarande hopp om framtiden. Unga Forskares syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik samt deras roll i samhället. Vi tycker att unga förebilder inom naturvetenskap, teknik och matematik behöver lyftas fram i samhället för att inspirera och motivera fler att välja en bana inom STEM. Vi har pratat med vår medlemsförening Girls in STEM som utmärker sig särskilt i arbetet med att öka intresset för STEM-ämnena hos unga tjejer.

Hej Girls in STEM! Vad är syftet med eran förening och varför startade ni den?

Girls in STEM finns för att ingen tjej ska välja bort STEM på grund av fördomar, för lite information eller brist på inspiration. Vi vill att föreningen ska fungerar dels som ett nätverk för de som redan är nyfikna på STEM och dels som inspiration för de som inte upptäckt STEM ännu. (från visuell identitet)

|

I dagens samhälle använder alla sig av teknik, men alla är inte representerade bland de som producerar den här tekniken. För att vi ska uppnå ett hållbart och inkluderande framtida samhälle, speciellt med en så snabb teknikutveckling, behöver vi snabbt se till att alla känner sig välkomna till STEM.

Varför brinner ni särskilt för den här frågan?

Forskningen visar på att tjejer tappar intresset för teknik vid ung ålder, mycket på grund av stereotyper och fördomar om STEM-ämnen och hur en STEM-intresserad person är. I dagens samhälle använder alla sig av teknik, men alla är inte representerade bland de som producerar den här tekniken. För att vi ska uppnå ett hållbart och inkluderande framtida samhälle, speciellt med en så snabb teknikutveckling, behöver vi snabbt se till att alla känner sig välkomna till STEM.

Vilka typer av aktiviteter genomför ni inom eran förening?

Vi har varit verksamma som ideell förening i drygt 4 år och under årens lopp har vi fokuserat på många olika typer av aktiviteter allt för att få unga tjejer att få upp ögonen för STEM och koppla bra erfarenheter till dessa ämnen. Vi har haft workshops och experimentlabbar för ungdomar, men även föreläsningar och diskussioner om ojämställdhet och vad teknik egentligen innebär. Nu för tiden satsar vi även mycket på sociala medier och bedriver mycket aktiviteter online. På de servrar där vi håller till är hundratals tjejer med och diskuterar STEM, ger varandra råd och peppar!

Girls in STEMs workshop om “Vad behövs för att bygga upp en bas på Mars?” under Code Summer Camp 2019

Girls in STEMs workshop om “Vad behövs för att bygga upp en bas på Mars?” under Code Summer Camp 2019

Girls in STEMs robotikworkshop under Girls Tech’ Day 2019.

Med tanke på vad som händer i världen just nu, hur har det senaste året påverkat er?

Den rådande situationen i världen har självklart gjort vårt fysiska arbete, liksom för de flesta liknande organisationer, svårare. Men å andra sidan har detta år, då fysisk kontakt har åsidosatts, gjort att vi har vuxit mycket mer digitalt! Detta ser vi som en stor fördel då det även lett till att vi har nått ut ännu mer nationellt, eftersom tjejer över hela Sverige nu har kunnat delta i våra aktiviteter. Det, och att jobba mycket med våra sociala medier, är något vi kommer hålla fast i även när läget går tillbaka mot det normala. 

Hur tror ni det senaste året har påverkat tjejer inom STEM?

Vi tror att det senaste året har gjort att många unga har öppnat upp ögonen för att teknik är framtiden! Teknik har varit en vital del av allas vardag de senaste året, i form av olika forum för att kunna gå i skolan och hålla social kontakt. Självklart har det senaste året säkerligen gjort många unga omotiverade till mycket, men det är här vi vill finnas som ett stöd och peppa tjejer att inte ge upp! 

Hur tror ni att man gör för att bäst inspirera och stärka tjejer inom STEM?

Vi behöver lyfta relaterbara förebilder och visa att en person som gillar STEM kan vara vem som helst! 

Vi tror verkligen på att ge en tydligare bild av att STEM är för alla! Ett väldigt bra sätt att kommunicera detta på är att lyfta relaterbara förebilder. Fler unga tjejer måste få se andra tjejer hålla på med teknik så att de kan känna att “det där skulle jag också kunna göra”.

Vi tror och känner själva att det också är viktigt att prata mer öppet om de hinder som finns. Överprestation, utmattning och att inte känna sig bra nog är exempel på saker många unga tjejer kämpar med. Att kunna ta hjälp av varandra, ge tips och råd, få prata av sig och att bara inte behöva känna sig ensam i sina känslor och tankar är mycket värt! Det är just detta som är huvudsyftet med vår discordkanal där över 200 st tjejer och icke-binära är medlemmar.

Hur tror ni framtiden inom STEM kommer att se ut?

STEM är framtiden! Framtiden kommer (förhoppningsvis) handla mycket om att hitta hållbara och smarta lösningar som gynnar både klimatet och människan samt förenklar vår vardag; STEM är i princip alltid en del av sådana lösningar. Det kan handla om miljövänliga transporter, appar som underlättar plugget, tekniska lösningar som skyddar djurlivet och förbättrar läget i våra fattigaste länder eller naturvetenskaplig forskning som gör att vi kan utrota cancer. Man kan alltid utveckla och förbättra saker med STEM!

Några av Girls in STEMs styrelseledamöter i sin favoritmiljö – labbsalen!

Vi på Unga Forskare håller med om att kvinnors och flickors intresse för STEM behöver belysas mer. FN:s initiering av den Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap år 2015 är en viktig milstolpe i att uppmärksamma den ojämställdhet som länge funnits, och finns, inom STEM-området. Detta är således ett viktigt steg för vetenskapens framtida utveckling och jämställdhetsarbete.

Tillsammans med våra medlemsföreningar driver Unga Forskare ett påverkansarbete för att få fler att intressera sig för naturvetenskap, matematik och teknik. Vill din förening också medverka i våra blogginlägg eller uppmärksamma något som ni tycker är viktigt? Hör av er till oss i Förbundsstyrelsen!

/Förbundsstyrelsen

 

 

[1] UNESCO Institute of Statistics
http://uis.unesco.org/en/topic/women-science

[2] Cracking the code: girls’ and women’s education in science, technology, engineering and mathematics (STEM) (2017)
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000253479

[3] SCB (2019)
https://www.scb.se/contentassets/0c78685c9da142eb921b46f0e2caf4d2/uf0549_2019a01_sm_a40br1903.pdf

Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet

Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet

Idag är det den internationella dagen för biologisk diversitet, som syftar till att öka medvetenheten om vikten av biodiversitet och problemen med förlust av biologisk mångfald. Unga Forskare jobbar för att uppmuntra och lyfta unga forskare som jobbar för detta, både en dag som denna och i vår vardagliga verksamhet.

Globalt är ungefär 25% av alla växt- och djurarter utrotningshotade, däremot varierar andelen av utrotningshotade arter mycket mellan grupper [1]. När vi tänker på utrotningshotade arter är det oftast stora däggdjur som noshörningar, isbjörnar eller pandor som dyker upp i tankarna. Ungefär 25% av däggdjuren klassas idag som utrotningshotade men tyvärr finns det grupper som är i betydligt mycket sämre skick. Hummer, sötvattenskrabbor, sötvattenskräftor och sötvattensräkor (27,5%), hajar, rockor och havsmusartade fiskar (30%), revbyggande koraller (33%), barrväxter (34%), havssköldpaddor, havsormar, kameleonter, krokodiler och alligatorer (35%), magnolior, björkar, kaktusar och sydbokväxter (36%), amfibier (41%) och kottepalmer (63%) är alla grupper med högre uppskattad andel utrotningshotade arter än däggdjuren. Däremot har risken för utrotning bara har bedömts på mindre än 5% av världens arter [2]. Därför krävs det stora insatser från forskare för att bevara den biologiska mångfalden.

Figur 1. Proportionerna av icke utdöda djur i IUCN:s rödlista över hotade arter. Version 2019-3. Uppdelade efter kategorierna Utdöd i vilt tillstånd (EW), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Kunskapsbrist (DD), Nära hotad (NT) och Livskraftig (LC). Grupperna är ordnade utifrån de röda strecken som indikerar den bästa uppskattningen för andelen befintliga arter som anses vara utrotningshotade (CR, EN eller VU). [2]

Både Unga Forskare och unga forskare jobbar för biologisk diversitet. Genom Utställningen Unga Forskare, forsknings-SM, uppmuntrar Unga Forskare varje år hundratals ungdomar att ta sina gymnasiearbeten ett steg längre, och ger dem en chans att visa upp sin forskning. Arbeten inom biologi har sedan många år tillbaka varit den största kategorin i Utställningen. Av de nio olika kategorierna var 40% av projekten som deltog 2019 biologiprojekt.

Genom att dela ut två stipendier kopplade till biologi och biologisk mångfald i finalen av Utställningen uppmuntrar Unga Forskare ytterligare till arbete och forskning inom detta område. Samtidigt som vi hjälper till att lyfta det fantastiska arbete som unga forskare redan gör på området. Nedan kan du läsa mer om stipendierna och vinnarna av dem.

Figur 2. IWRW 2019, fotograf: Jonas Landolt (http://inatura.ch)

Naturhistoriska riksmuseets utmärkelse för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald

Naturhistoriska riksmuseets stipendium utdelas till det bästa projektet inom biologisk mångfald.

Stipendiet består av en veckas vistelse vid lämplig forskningsavdelning vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, där förutom ämnesfördjupning möjlighet ges till vidareutveckling av det utvalda projektet i samverkan med forskare verksamma inom det aktuella området, samt med museets kommunikatörer. I stipendiet ingår resa till och från Stockholm samt logi.

Vinnare 2020:

En kartläggning av insektssläktet Mymar – Insekter du förmodligen inte visste fanns, Elin Tinnert, Ehrensvärdska gymnasiet, Karlskrona.

Du kan läsa sammanfattningen av Elins projekt och alla andra finalister från Utställningen 2020 här

International Wildlife Research Week

IWRW (International Wildlife Research Week) samlar ungdomar från hela Europa för en veckas vetenskapliga fältstudier av fascinerande växt- och djurarter i de schweiziska alperna. Deltagarna får också träna sig i att skriva och presentera en vetenskaplig rapport.

Utställningen skickar varje år Sveriges två representanter till programmet. På grund av coronaviruset skickar vi dock inte några stipendiater till IWRW 2020.

Vinnare 2019:

Utsläpp i marin miljö – evolutionära och toxiska effekter av motorolja i havet, Wilma Ekman, Lugnetgymnasium, Falun.

Kalkningseffekter på fiskbestånd i Särnamannasjöarna, Emil Uhlin, Lugnetgymnasium, Falun.

Du kan läsa sammanfattningarna av Wilmas och Emils projekt och alla andra finalister från Utställningen 2019 här

Bevarande av biologisk diversitet är ett stort och viktigt internationellt forskningsområde. Vi uppmärksammar det särskilt idag men arbetet pågår året runt. Unga Forskare jobbar för att uppmuntra och lyfta unga forskare som jobbar biologisk diversitet. Både en dag som denna och i vår vardagliga verksamhet.

 

 

[1] https://www.unenvironment.org/events/un-day/international-day-biological-diversity-2020

[2] https://www.iucnredlist.org/resources/summary-statistics