Nyheter

Unga Forskare deltar i March for Science!

Idag marscherar Unga Forskare i en manifestation för vetenskapen. March for Science äger rum på över 600 platser världen över idag, och här i Sverige arrangeras manifestationer i Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm och Göteborg. Uppslutningen är stor och manifestationen stöds i Sverige av över 80 olika organisationer; däribland Unga Forskare.

Varför manifesteras det då idag för att främja och försvara vetenskapen? Det är tyvärr för att det behövs. Vi ser idag en framväxande populism, kunskapsrelativism, spridningen av falska fakta, pseudovetenskap och andra rena påhitt. Det är idag inte självklart att information och faktapåståenden som sprids är korrekta och vetenskapligt förankrade. Känslor, åsikter och så kallade alternativa fakta tar plats tillsammans med evidensbaserad kunskap och vetenskap. Detta utgör ett hot mot vårt samhälle på många nivåer, inte minst för de många förutsättningar som ett demokratiskt och öppet samhälle i vår moderna tid kräver. Det är svårt att tänka sig ett samhälle utan antibiotika, vacciner, datorer, tåg, internet, och allt annat som de senaste par hundra åren av vetenskaplig forskning har givit oss. Vårt samhälle idag bygger på vetenskap och teknik, och det är viktigt för det samhällets framtid att förståelsen och respekten för detsamma är hög.

Vi står idag inför stora utmaningar, och då är självklart behovet av en utbredd och väl förankrad vetenskap, såväl hos politiker som i samhället i stort, självskrivet. Ska vi exempelvis lösa problemet med klimatförändringarna och mänsklighetens långsiktiga överlevnad på vår planet så är det genom mer forskning, mer ny teknik, fler vetenskapligt baserade politiska beslut, högre tilltro till vetenskap, osv. som kommer att ge oss de lösningar som krävs.

Därför står Unga Forskare bakom March for Science och skriver under på dess manifest (se nedan). För att visa detta så kommer vi kl 12:00 idag att marschera genom Stockholm från Mariatorget till Medborgarplatsen. Jag och 65 andra företrädare för vetenskapsrelaterade organisationer signerar också idag denna debattartikel på SVT Opinion: https://www.svt.se/opinion/darfor-marscherar-vi-for-vetenskap-mot-alternativa-fakta

Hoppas att vi ses idag,

Mikael Ingemyr
Förbundsordförande

MANIFEST

Vi står bakom March for Science och de tre huvudprinciperna bakom manifestationen. Genom att stödja March for Science tar vi ställning för ett samhälle där vetenskap och fakta har en särställning i planering och beslutsfattande.

1. Vetenskapen är öppen, inkluderande och präglas av mångfald.
Vi verkar för en öppen, inkluderande och tillgänglig vetenskap, präglad av mångfald som gör att många perspektiv synliggörs och fler frågor ställs. Vikten av kunskap, ett vetenskapligt angreppssätt och kritiskt tänkande ska ses som självklar i alla delar av samhället.

2. Forskning erkänns som en omistlig del av demokratin.
Forskningen är en del av samhället. Vi efterlyser en öppen dialog, där forskare och allmänheten delar med sig av sin kunskap och där synpunkter, frågor och förslag välkomnas och tas tillvara.

3. Beslutsfattande sker utifrån evidensbaserad kunskap.Forskning är en förutsättning för att kunna lösa de stora samhällsutmaningar vi står inför. Politiska beslut måste därför vila på fakta och evidensbaserad kunskap.

Var med och arrangera Utställningen Unga Forskare 2018!

Ansök till vår arrangörsgrupp och få värdefulla erfarenheter och meriter inom projektledning, finansiering, event eller kommunikation, samtidigt som du breddar ditt personliga kontaktnät och har ett riktigt roligt år tillsammans med oss!

Läs annonsen här och ansök senast 20 maj!

Utställningen Unga Forskare har funnits sedan 1963 och är Sveriges största utställning och tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik. De elever som är med får upplevelser för livet, möter forskare, deltar i aktiviteter och får nya vänner. Som medlem i arrangörsgruppen för Utställningen får du utvecklas och erfarenhet av att arbeta med ett stort och komplext projekt, både självständigt och tillsammans med andra. Du får erfarenhet av alla projektfaser, från planering till genomförande och utvärdering. Du får kontinuerligt, personligt stöd och handledning i ditt uppdrag av projektledaren och Unga Forskares kansli. Att ha haft ett ideellt uppdrag hos oss är meriterande inför arbetslivet.

Fantastiska uppfinningar: högstadieelever blir kemiforskare i sommar

Stenungsund 5.4.2017

I sommar kommer 20 högstadieelever få sätta på sig forskarrockarna igen. Det är Borealis och Unga Forskare som bjuder in till Sommarforskarskola. Temat är: Fantastiska uppfinningar.

De 20 högstadieeleverna kommer att få utföra experiment och fördjupa sina kunskaper inom kemi och naturvetenskap. Sommarforskarskolan genomförs i laboratorium på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Genom detta initiativ vill Borealis, ledande leverantör av innovativa lösningar inom polyolefiner, baskemikalier och gödningsmedel, och Unga Forskare, Sveriges största ideella organisation med syfte att utveckla ungas intresse för naturvetenskap och teknik, väcka det naturvetenskapliga intresset hos ungdomar.

– Sommarforskarskolan är vår motsvarighet till dansläger, fotbollsläger eller friidrottsläger. Vi vill att det ska vara lika lätt att utveckla ett intresse för naturvetenskap och teknik, säger Andreas Veje, chef på Borealis Innovation Center.

Ökat intresse

Borealis & Unga Forskares Sommarforskarskola genomfördes för första gången 2016 och blev en succé. Både Borealis och Unga Forskare vill öka intresset för naturvetenskap och kemi. Sedan tidigare arbetar kemiföretaget aktivt bland annat via Molekylverkstan i Stenungsund och Teknikcollege. Sommarforskarskolan kommer att komplettera Molekylverkstans sommaraktiviteter.

– Sommarforskarskolan känns både rolig och viktig att jobba med. Vi behöver duktiga, smarta personer och det här är ett sätt att skapa förutsättningar för dem att utvecklas, säger Andreas Veje.

Flera vinster

Det är Borealis Social Fund som finansierar sommarforskarskolan, och Unga Forskare står för genomförandet. Värd för sommarforskarskolan är institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Projektet är treårigt och det är inte bara de 20 högstadieeleverna per år som kommer att lära sig mer om naturvetenskaplig forskning. Deras handledare kommer att vara högskolestudenter och Borealis Social Fund finansierar också deras utbildning inför sommarforskarskolan, för att de ska kunna handleda ungdomarna. Därför blir sommarforskarskolan också ett led i deras utveckling.

– Med hjälp av våra inspirerande handledare vill vi visa hur intressant och spännande det är att välja en bana inom naturvetenskap och teknik. Att få tillgång till en universitetsmiljö, labbsalar med professionell utrustning och en rolig gemenskap med andra ungdomar tror vi stimulerar intresset för de här ämnena, säger Anna Hedlund, generalsekreterare på Unga Forskare.

För mer information, vänligen kontakta:

Andreas Veje, Borealis AB, Stenungsund Innovation Centre Manager: andreas.veje@borealisgroup.com, 0766-378 116

Anna Hedlund, Unga Forskare, Generalsekreterare: anna.hedlund@ungaforskare.org, 076-10 91 123.


Borealis är en ledande leverantör av innovativa lösningar inom områdena polyolefiner, baskemikalier och gödningsmedel. Med huvudkontor i Wien i Österrike bedriver Borealis verksamhet i mer än 120 länder samt har cirka 6.600 anställda. Omsättningen uppgick 2016 till 7,2 miljarder euro. International Petroleum Investment Company (IPIC) i Abu Dhabi äger 64% av koncernen, där återstående 36% ägs av OMV, den ledande energikoncernen i Europas tillväxtområde. Borealis levererar tjänster och produkter till kunder över hela världen i samarbete med Borouge, ett samriskföretag med Abu Dhabi National Oil Company (ADNOC).

Borealis Social Fund grundades 2008. Fonden finansieras genom att en del av Borealis vinst öronmärks för att stödja initiativ som syftar till att öka intresset för kemi och naturvetenskap samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor och de utmaningar som plast står inför. Borealis anser att tillväxt bara kan ske hållbart i en hälsosam miljö, i ett samhälle byggt på välfärd. De projekt Borealis Social Fund stödjer finns i de närområden där Borealis har verksamhet. Det innebär att Borealis Social Fund finansierar initiativ i stora delar av Europa, Asien och i Mellanöstern.

Unga Forskare är Sveriges största ideella organisation som syftar till att utveckla ungdomars intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Vi driver ett stort antal nationella verksamheter som samlar, belyser och uppmuntrar unga med intresse för forskning. Vi har funnits sedan 1977 och vårt motto är unga för unga. www.ungaforskare.se.

Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med utbildning och forskning inom biologi, molekylärbiologi, farmaci, geovetenskaper, marina vetenskaper, fysik, kemi, kulturvård, matematik och miljövetenskap. www.science.gu.se.

Modell för framtida klimatpolitik prisas med Svenska Juniorvattenpriset

Stockholm 2017-03-30

Idag utsågs vinnaren av Svenska Juniorvattenpriset 2017. Priset på 30 000 kr tilldelas Hannah Bassek från Lugnets Gymnasium i Falun som med projektet ”Kunskap och känsla – klimatarbetets två ben” har tagit fram en strategi och modell för ökad klimatmedvetenhet för att påverka framtida miljö- och klimatpolitik. Hannah kommer att representera Sverige i den internationella finalen Stockholm Junior Water Prize i Stockholm 26–31 augusti.

Hannah Bassek har i sitt projekt skapat en strategi och modell för ökad klimatmedvetenhet baserat på ett konkretiserande av abstrakta klimatförändringar.

Hannah får priset för sitt nyskapande och vetenskapliga grepp för att belysa samhällets förändringsbenägenhet. Med egen modell och metod från Aristoteles har Hannah Bassek med kunskap och känsla visat att medvetenhet är kärnan för en klimat- och vattenpolitik.

Det ska bli otroligt spännande att träffa ungdomar från hela världen och knyta internationella kontakter på Stockholm Junior Water Prize. Det känns fantastiskt och otroligt, säger Hannah Bassek, vinnare av Svenska Juniorvattenpriset 2017.

Svenska Juniorvattenpriset delas ut årligen på Utställningen Unga Forskare, Sveriges största tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik.

-Ungas engagemang och intresse för miljö, klimat och hållbarhet kommer vara en nyckel för att lösa framtidens stora globala utmaningar. Vi är glada att vi med hjälp av Svenska Juniorvattenpriset kan uppmuntra unga talanger som vill bidra till en hållbarare värld, säger Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare.

Hannah kommer att representera Sverige i Stockholm Junior Water Prize som arrangeras av Stockholm International Water Institute, SIWI, i Stockholm 26–31 augusti 2017. Ungdomar från 33 länder deltar i den internationella finalen.

-Idag har den svenska vinnaren av Stockholm Junior Water Prize utsetts. Det är med stor stolthet vi på SIWI följer de nationella tävlingarna och tar del av ungdomarnas fantastiska projekt. Välkommen till Stockholm i augusti Hannah Bassek, säger Ania Andersch, ansvarig för Stockholm Junior Water Prize på SIWI.

Hannah Bassek. Fotograf: Ola Jacobsen

Kontakt

För frågor om årets vinnare och om Utställningen Unga Forskare: Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare: 076-1091123, anna.hedlund@ungaforskare.org

För frågor om Stockholm Junior Water Prize: Ania Andersch, ansvarig för Stockholm Junior Water Prize på SIWI: 072-050 60 59, ania.andersch@siwi.org

Om Svenska Juniorvattenpriset

Svenska Juniorvattenpriset instiftades 1995 av Stockholm International Water Institute, SIWI, i syfte att lyfta fram vatten som världens viktigaste resurs och för att skapa engagemang bland unga kring vattenrelaterade frågor. Tävlingen är öppen för unga mellan 15 och 20 år som gjort projektarbeten med anknytning till vatten. Prissumman på 30 000 kr delas ut med Xylem som sponsor. SIWI arrangerar den internationella finalen, Stockholm Junior Water Prize, SJWP, i samband med World Water Week 26-31 augusti 2017 i Stockholm. www.siwi.org/prizes/stockholmjuniorwaterprize

Om Utställningen Unga Forskare

Utställningen Unga Forskare har arrangerats sedan 1963 och är Sveriges största rikstäckande tävling för gymnasister inom naturvetenskap, teknik och matematik. I år tävlar drygt 350 elever i en digital uttagning samt nio semifinaler runt om i Sverige. Finalen hålls på Tekniska museet i Stockholm den 26-30 mars. Utöver deltagarna besöker ett stort antal skolklasser Utställningen varje år för att inspireras, få nya kunskaper och projektidéer. Deltagarna tävlar om priser till ett värde av över en halv miljon kronor, bland annat resestipendier till världens största vetenskapliga utställningar och tävlingar för unga, exempelvis Intel ISEF i USA. Utställningen Unga Forskare drivs av den ideella organisationen Unga Forskare som arbetar för att utveckla ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. www.ungaforskare.se/utstallningen

Supertalang spås lysande framtid inom robotik

Stockholm 2017-03-30

Idag utsågs för första gången vinnaren av Konstruktionspriset, instiftat 2017 av Unga Forskare och Finn upp. Priset på 10 000 kronor tilldelas Lukas Wass från Alléskolan i Hallsberg som med projektet Robothand med styrning visat prov på ingenjörskonst.

Lukas har i sitt projekt utvecklat och konstruerat en prototyp av en robothand som är kapabel att härma rörelser från en vanlig människohand med hjälp av handsensorer.

Det här är väldigt roligt, hade inte förväntat mig det, det var en överraskning. Jag ska investera prispengarna in i projektet och förbättra robothanden, säger Lukas Wass, vinnare av Konstruktionsstipendiet.

Lukas Wass får årets konstruktionspris för att han är en passionerad problemlösare och lovande framtida konstruktör som visar hög kreativitet i sin tekniskt avancerade konstruktion. Han har utvecklat ett hjälpmedel i människans tjänst, för användning i farliga miljöer och i framtiden även i vatten. Projektarbetet är ett föredömligt exempel på sann ingenjörskonst, gjord från grunden. Vi hoppas priset kommer att ge en trampolineffekt till hans många förbättringsidéer.

-Det var hög klass på projekten som tävlade om konstruktionspriset. Efter en tuff sållning återstod till slut fyra arbeten som alla var värdiga vinnare. Valet föll på Lukas Wass för att han med stort engagemang utvecklat en konstruktion från grunden. Han har den kanske viktigaste egenskapen för en konstruktör, nämligen lusten att förbättra och förändra under arbetets gång. Det lyser i hans ögon när han berättar om robothanden, säger Helena Thorén, juryns ordförande och verksamhetsansvarig på Finn upp.

Konstruktionspriset delas ut på Utställningen Unga Forskare, Sveriges största tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik, i samarbete med Finn upp. Priset tilldelas projekt som undersökt eller skapat en digital eller fysik konstruktion och syftar till att skapa ökade möjligheter för unga inom områdena teknik och konstruktion.

-Vi är väldigt glada att kunna dela ut Konstruktionspriset tillsammans med Finn upp. Genom vårt samarbete vill vi uppmuntra unga att se möjligheter inom teknikområdet. Teknik finns överallt i vårt samhälle, och det är viktigt att unga är med och påverkar sin framtid genom att vara en del i utvecklingen, säger Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare.

Helena Thorén från Finn upp och Lukas Wass. Fotograf: Ola Jacobsen

Kontakt

För frågor om årets vinnare och Finn upp: Helena Thorén, verksamhetsansvarig Finn upp, 070-6215511, helena@finnupp.se

För frågor om Utställningen Unga Forskare: Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare: 076-1091123, anna.hedlund@ungaforskare.org

Om Konstruktionspriset

Konstruktionspriset instiftades 2017 av Unga Forskare och Finn upp i syfte att skapa ökade möjligheter för unga inom områdena teknik och konstruktion. Priset är på 10 000 kronor och tilldelas projekt som har undersökt eller förbättrat en befintlig konstruktion eller skapat en helt ny. Konstruktionen kan vara digital eller fysisk.

Om Utställningen Unga Forskare

Utställningen Unga Forskare har arrangerats sedan 1963 och är Sveriges största rikstäckande tävling för gymnasister inom naturvetenskap, teknik och matematik. I år tävlar drygt 350 elever i en digital uttagning samt nio semifinaler runt om i Sverige. Finalen hålls på Tekniska museet i Stockholm den 26-30 mars. Utöver deltagarna besöker ett stort antal skolklasser Utställningen varje år för att inspireras, få nya kunskaper och projektidéer. Deltagarna tävlar om priser till ett värde av över en halv miljon kronor, bland annat resestipendier till världens största vetenskapliga utställningar och tävlingar för unga, exempelvis Intel ISEF i USA. Utställningen Unga Forskare drivs av den ideella organisationen Unga Forskare som arbetar för att utveckla ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. www.ungaforskare.se/utstallningen

Om Finn upp

För att Sverige ska kunna behålla sin globala konkurrenskraft behöver vi förbereda ungdomar för arbetslivet och stimulera deras innovationslust. Det gör Finn upp genom att årligen ta med tusentals ungdomar på en uppfinnarresa. Syftet med Finn upp är att tidigt väcka innovationslusten hos unga samt öka det entreprenöriella lärandet, med målet att bidra till en ny generation, innovatörer och entreprenörer, för framtidens arbetsmarknad. Organisationen arbetar även för att stärka ungas självförtroende och förmåga att tro på sina egna idéer. Finn upp arrangerar även Sveriges största uppfinnartävling för högstadiet och Finn upp grundades 1979 av den ideella organisationen Ingenjörsamfundet och Svenska Uppfinnareföreningen. Verksamheten finansieras av Skolverket samt sina ägare: Unionen, Vision, Finansförbundet, ST och Försvarsförbundet. www.finnupp.se

Sveriges skarpaste unga forskare har utsetts

Stockholm 2017-03-30

Idag har Sveriges skarpaste unga naturvetare och tekniker utsetts. 100 finalister i Utställningen Unga Forskare har mött Sveriges forsknings- och näringslivselit, och tävlat om priser värda över 500 000 kr.

Utställningen Unga Forskare är Sveriges största tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik. Utställningen samlar, belyser och belönar Sveriges mest framstående gymnasister och uppmuntrar till en framtid som forskare eller specialist inom akademi och näringsliv.

100 finalister, som kvalificerats från semifinaler över hela landet, har i veckan tävlat om priser och stipendier värda över 500 000 kr. Finalutställningen hölls på Tekniska museet i Stockholm 27 och 28 mars med prisutdelning 30 mars. På Utställningen Unga Forskare utses de svenska delegationerna till världens största vetenskapliga tävlingar, utställningar och forskningsforum för unga.

-Utställningen syftar till att lyfta fram och skapa förutsättningar för unga begåvningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Det är viktigt att unga uppmuntras och får möjlighet att vara med och påverka och driva utvecklingen framåt för att vi ska kunna säkra framtida kompetensförsörjning, säger Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare.

Årets prisutdelare var Maria Brithon Brinck, personaldirektör på ABB i Sverige. Talare var Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv, Göran K. Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien som utser Nobelprisen i kemi och fysik, samt affärsmannen Anders Wall.

Utställningen Unga Forskares huvudfinansiär är Kjell och Märta Beijers stiftelse, vars ordförande och medgrundare är Anders Wall.

-Beijerstiftelsen har sedan 1974 finansierat svensk forskning. Jag är därför glad att vi tillsammans med Unga Forskare genom Utställningen kan uppmuntra svenska ungdomars intresse för området. Ungdomarnas och deras lärares engagemang är helt avgörande för att Sverige ska stå sig som en ledande forskningsnation även i framtiden, säger Anders Wall.

Stipendiater i Utställningen Unga Forskare 2017

Fotograf Ola Jacobsen

Kontakt

Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare: 076-1091123, anna.hedlund@ungaforskare.org

Om Utställningen Unga Forskare

Utställningen Unga Forskare har arrangerats sedan 1963 och är Sveriges största rikstäckande tävling för gymnasister inom naturvetenskap, teknik och matematik. I år tävlar drygt 350 elever i en digital uttagning samt nio semifinaler runt om i Sverige. Finalen hålls på Tekniska museet i Stockholm den 26-30 mars. Utöver deltagarna besöker ett stort antal skolklasser Utställningen varje år för att inspireras, få nya kunskaper och projektidéer. Deltagarna tävlar om priser till ett värde av över en halv miljon kronor, bland annat resestipendier till världens största vetenskapliga utställningar och tävlingar för unga, exempelvis Intel ISEF i USA. Utställningen Unga Forskare drivs av den ideella organisationen Unga Forskare som arbetar för att utveckla ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. www.ungaforskare.se/utstallningen

Om Unga Forskare

Unga Forskare är Sveriges största ideella ungdomsorganisation med syfte att ge unga mellan 6-25 år förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Förbundet, som grundades 1977, består av 50 medlemsföreningar som organiserar 3 500 medlemmar. Unga Forskare driver ett stort antal nationella verksamheter som samlar, belyser och uppmuntrar unga i Sverige med intresse för forskning och utforskning inom naturvetenskap, teknik och matematik. www.ungaforskare.se

 

Toppnamn klara för prisutdelningen i Utställningen Unga Forskare

Den 30 mars koras vinnarna i Sveriges största tävling inom naturvetenskap, teknik och matematik för gymnasister. Årets prisutdelare är Johan Söderström, VD för ABB i Sverige. Årets talare är Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv och Göran K. Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien som utdelar Nobelprisen i fysik och kemi.

Utställningen Unga Forskare ger Sveriges gymnasister möjlighet att tävla med projektarbeten inom naturvetenskap, teknik och matematik med chans att vinna priser och resestipendier värda över 500 000 kr. Finalutställningen i Stockholm sker den 27 och 28 mars med prisutdelning den 30 mars.

Johan Söderström är VD för ABB i Sverige sedan 2011. Han är även ordförande för Teknikföretagen, ordförande för MISTRA, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, samt ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Johan Söderström har en civilingenjörsexamen i Industriell Teknik från Linköpings universitet och två hedersdoktorat vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet och tekniska fakulteten på Linköpings universitet.

Carola Lemne är VD för Svenskt Näringsliv sedan 2014. Hon är även bland annat ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Carola Lemne har en bakgrund som läkare och docent i klinisk hypertoniforskning vid Karolinska Institutet.

Göran K. Hansson  är ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien som utdelar Nobelprisen i fysik och kemi. Han är även vice ordförande i Nobelstiftelsen samt professor i experimentell kardiovaskulär forskning på Karolinska Institutet. Hans forskning om immunförsvaret och hjärtat har belönats med flera priser.

– Vi är väldigt glada att ha förmånen att gästas av tre mycket framstående personer. Johan Söderström och Carola Lemne har båda bakgrund inom naturvetenskap och teknik och kan visa på kopplingarna mellan forskning och näringsliv för våra deltagare. Göran K. Hansson representerar den spännande världen kring Nobelprisen som är de finaste utmärkelserna du kan nå inom vetenskapen, och hans medverkan hoppas vi ska vidga våra deltagares syn på vad som är möjligt, säger Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare.

Möt Chalmersalumnerna Lina och Martin

Är du nyfiken på hur det är att plugga på Chalmers? Här berättar alumnerna Lina och Martin om sina erfarenheter. Chalmers är en av våra samarbetspartners i Utställningen Unga Forskare.

My name is Lina and I’m a Chalmers alumni who graduated just before summer. After five years at Chalmers I get a bit emotional when I pass by campus as it has been five exciting years studying there. I’ve been studying the bachelor´s programme Business development and entrepreneurship as well as the master´s programme International Project Management. Today I’m working as a project management consultant at Sweco and I can really draw lessons learned from my time at Chalmers.

Chalmers provides several societies and there are a lot of opportunities to get to know students at other programmes. During my last years I took the opportunity to represent Chalmers at student fairs and work with marketing for Chalmers. This gave me a lot of knowledge about the other programmes but I also practiced speaking in front of big audiences. People often think I am crazy when I say “I love doing presentations”. I think I have the practice to thank that for. If you have the possibility to engage in a society I really think it is a great way of gaining experience and increase your network.

 

Studying five years in a row requires motivation and structure but also time for recreation. My way of finding motivation and gaining energy for the semesters have been escaping to the Alps once in a while. During summers I have been working as a travel guide in Austria and during winters I have been enjoying the adrenalin and freedom of skiing. Finding a way to gain energy during your studies I believe is important as it gives you the motivation to stay focused. Working as a travel guide has not only been a way of taking a break from the studies but it has also given me leadership experiences which I find useful in my role as a project manager.

Signing up for five years of studies might sound overwhelming and believe me it can be sometimes. Celebrating all kind of achievement can therefore be a strategy of splitting up your studies into milestones. I found this method very useful and I took every chance I could to celebrate even the tiniest achievements.

Being a student at Chalmers gives you several opportunities for studying abroad. During my third semester at the master´s programme International Project Management, me and 13 classmates spent the semester at Northumbria University in Newcastle. Studying abroad gives you new perspectives and the opportunity to meet people from other cultures. In one of the courses my group existing of Swedes and Libyans made a newscast about project management. I have to say that spending a semester abroad opened my eyes of managing projects with members from different cultures – we might have different perspectives but we are all able to work towards a common goal. Using differences as opportunities instead of obstacles can create strong collaboration.

It would be a lie if I would say that I did not have a tear in my eye when I handed in my master thesis. Even good things come to an end. Today I work as a project management consultant within real estate and construction projects and I am also a part of a trainee program. If you have any kind of questions do not hesitate to contact me I’m just glad if I can help!

Lina

 

 

My name is Martin Skilbred and I just recently graduated from the master’s programme Electric Power Engineering at Chalmers. I will tell you about why I chose to study electrical engineering, what I filled my five years at Chalmers with and what I’m currently passing my time with today.

Back in August 2011, when I first started at Chalmers, I had zero clue what I was getting myself into. I had just been admitted to the Electrical Engineering programme and I honestly did not know what to expect. I’ve always been interested in the laws of physics and the wonders of mathematics, which was why I eventually chose the electrical engineering path. Other than that I was pretty clueless.

I’m soon going to jump in to talk about my master’s thesis and my involvement in “Engineers without borders” but first things first. I can’t talk about my time at Chalmers without mentioning the wonderful people I’ve met along the way. If you are about to start study at Chalmers or was recently admitted I must encourage you to get involved in the associations surrounding the student union. It’s a great way to meet people outside of your programme. I’m glad I did so!

My classmate Simon and I chose to do our master’s thesis for Engineers without borders. The Kolandoto hospital is located in the rural countryside of Tanzania and is as any hospital extremely vulnerable to power outages. The hospital is performing surgeries on a daily basis and people are traveling far distances to get help, which is why a reliable power supply needs to be in place. Simon and I traveled to Tanzania for two months in the spring of 2016 hoping to fix the problems that Kolandoto hospital was having with outages occurring on a daily basis.

Living and working in Tanzania was an experience. The culture, the people and the way of life, there is nothing like it in Sweden. We managed to design and set up an UPS (Uninterruptible Power Supply) with feeding solar panels. With help from local companies, personnel from the hospital and professional guidance from companies back in Sweden (Bergendahls EL, WSP) the resulting system turned out great! The hospital can now continue their daily operations without the fear of having the power cut off in the middle of a surgery.

I feel like I would need more words to describe my time at Chalmers up until now. But I’m going to end with where I now spend my daily time. When I graduated I started working for a consultancy firm in Gothenburg called WSP. The company is very diverse in its operations but what I do is to design high voltage equipment in power distribution systems. The company just recently agreed to a partnership with Engineers without borders which was one of the reasons I initially found interest in WSP.

Thank you for reading about my time at Chalmers, and don’t hesitate to contact me at Martin.Skilbred@wspgroup.se if you have any questions.

Martin

 

MDH-studenter utvecklar obemannade flygande farkoster

Mälardalens högskola är en av våra samarbetspartners i finalen av Utställningen Unga Forskare. I det här inlägget får du möta studenterna på MDH som utvecklar ny farkostteknik.

Tänk dig en tio meter bred farkost som flyger ut över Östersjön, mjukt landar på havsytan och släpper iväg robotar som söker efter dumpade gifttunnor eller annat avfall. När robotarna återvänder till ytan plockas de upp av farkosten som flyger tillbaka till land – allt helt utan pilot eller personal. Det är målet för 15 studenter på Mälardalens högskola (MDH) som utvecklar en självflygande farkost som en del i ett forskningsprojekt.

Varje år får studenter på robotikprogrammet och mastersprogrammet i intelligenta inbyggda system vid MDH möjlighet att bygga avancerade robotar i en 20 veckor lång projektkurs. Den självflygande farkosten, en så kallad Unmanned Aerial Vehicle (UAV), är en sådan robot.
– Enkelt förklarat är en UAV en farkost som utan någon pilot och ofta utan mänsklig inblandning kan utföra mer eller mindre komplexa uppdrag från luften, säger Philip Johansson, som läser femte och sista året på robotikprogrammet.

”Vi bidrar till ett långsiktigt mål”
Philip är projektledare i en grupp med 15 studenter som under hösten har arbetat med att utveckla två självflygande farkoster. De utgör nästa steg i ett forskningsprojekt på MDH med syfte att rensa Östersjön från dumpade gifttunnor och annat industriavfall. Tanken är att farkosterna ska transportera undervattensrobotar som i sin tur ska söka av havsbotten.
– De farkoster vi jobbar på nu kommer inte tas i bruk, men vi bidrar till utvecklingen av ett långsiktigt mål. Förhoppningen är att de ska kunna starta och landa vertikalt på vatten, alltså som en helikopter. De behöver också kunna kommunicera med undervattensrobotarna, som själva ska ta sig in i och ut ur farkosten, och så måste de vara bränsleeffektiva, säger Philip.

Under projektkursen kan studenterna bidra till långsiktiga projekt och praktiskt visa vad de har lärt sig under utbildningen.
– Den slutgiltiga modellen av farkosten kommer vara över tio meter bred och ligger många år i framtiden. Vår grupp har i princip lagt all kraft på att utveckla mjukvaran, men det är också viktigt att dokumentera arbetet väl så att nästa årskurs snabbt kan förstå hur systemet vi utvecklar fungerar, säger Philip.

”Det är väldigt utvecklande”
För studenterna har projektet varit en rolig och givande erfarenhet.
– Det är väldigt utvecklande och det märks att alla involverade tycker att det är roligt att få sätta tänderna i riktiga problem, inte minst efter den första lyckade testflygningen. Jag vill gärna jobba som projektledare i framtiden, och min förhoppning är att hitta en arbetsplats med samma anda som den jag har fått uppleva i det här projektet, säger Philip.

Foto: Jonas Bilberg

Hon drömmer om ett liv i regnskogen

Göteborgs universitet är en av våra samarbetspartners i finalen av Utställningen Unga Forskare. I det här inlägget får du möta Petra som läser masterprogrammet i biologi på GU.

Trots att intresset för djur och natur alltid funnits där, var det ingen självklarhet att Petra Knutson skulle läsa biologi. Men efter snart fem års studier är hon nu nära att kunna uppfylla sin dröm – att arbeta i tropikerna med utrotningshotade djur.

Hon har lyckats slita sig från sitt dna-labb på Zoologen en stund, trots att det är mycket att göra. Sista terminen på masterprogrammet ägnas nämligen åt ett längre examensarbete, där Petras är en del i ett större forskningsprojekt kring vadarfåglar.
– Det är kul att göra någonting på riktigt, men lite nervöst också, säger Petra.

Hon berättar engagerat om hur antalet större strandpipare i Halland har minskat drastiskt och fortsätter minska trots att åtgärder genomförts. Det är nu så illa att det nästan inte finns några individer kvar. Mönstret är det samma för de flesta vadarfåglar runt om i världen, där många arter hotas av utrotning.
– Vi misstänker att det beror på att de fåglar som finns kvar är isolerade, vilket kan medföra att det förekommer mycket inavel i populationerna.

För att kunna ta reda på om det verkligen är så, analyserar Petra dna från fåglarna. Skulle det vara så, kan resultaten innebära att man får införa avelsprogram, bygga korridorer eller helt enkelt flytta individer för att undvika utdöende.
– Varför ska vi lägga så mycket krut på de här fåglarna, kan man fråga sig? Alla arter hänger ihop i ett ekosystem, och förvinner de så försvinner även andra arter. Det är också en moralisk fråga – vi är på väg mot ett sjätte massutdöende, och orsaken är vi människor.

Hon är engagerad i strandpiparens öde, men det inte fåglar som hon brinner allra mest för utan utrotningshotade däggdjur. I början av sin masterutbildning åkte hon nämligen iväg på ett internationellt utbyte till regnskogen i Tanzania via Tropical Biology Association och läste en fältkurs i bevarandebiologi.
– Runt ekvatorn finns den största biologiska mångfalden med komplexa näringsvävar, och en tydligare koppling mellan samhället och bevarandebiologin. De lever av naturen på ett sätt som inte vi gör, vilket gör bevarandearbetet väldigt intressant och utmanande, säger Petra Knutson.

Ursprungligen från Linköping har Petra flyttade runt, och hon bodde bland annat i London innan hon av en slump hamnade i Göteborg. En stad som hon verkligen trivs i.
– Göteborg brukar ju kallas för Lilla London, och jag kan hålla med om klyschan. Båda städerna har samma känsla, och i Göteborg känner jag mig verkligen hemma.

Som nybliven göteborgare var steget till Göteborgs universitet inte så stort, och när en av hennes vänner skulle läsa en orienteringskurs i biologi hängde Petra på. Orienteringskursen krävde inga förkunskaper inom naturvetenskap, men eftersom hon siktade in sig på att läsa kandidatprogrammet i biologi blev första steget att komplettera gymnasiestudierna och läsa det naturvetenskapliga basåret.
– Förutom att basåret gav mig platsgaranti på programmet, så gav det mig så mycket mer. Jag lärde mig hur universitetet fungerar med föreläsningar och tentor, och mina kunskaper var färska, säger Petra.

Att läsa ett masterprogram efter kandidatprogrammet fanns inte med i planerna när hon började plugga. Än mindre att fortsätta med en doktorandutbildning, något som hon idag är säker på att hon vill göra i framtiden.
– Men jag åker nog ut och reser lite först. Förhoppningsvis till tropikerna. Man kan behöva en paus från studierna efter fem år, säger hon med ett leende.

En vanlig dag på universitetet
”Dagen börjar med en föreläsning. Det fantastiska är att det är forskarna själva som föreläser, och verkligen brinner för ämnet! Om vi inte har föreläsning så delar vi ofta in i diskussionsgrupper eller gör datorövningar, för att lära oss olika slags verktyg som en biolog har nytta av.”

”Efter föreläsningen är det tid för självstudier. Ibland träffas man i grupp och pluggar och ibland pluggar man själv, det beror lite på vilken kurs det är. ”

”Till skillnad från gymnasiet så är det ingen obligatorisk närvaro på föreläsningar och ingen säger till att du måste plugga, utan det är ett eget ansvar. Men det är ett heltidsarbete! Även om man inte har något inlagt i schemat så får man räkna med att lägga minst 40 timmar i veckan på sina studier. Det kan låta tufft, men tycker man att något är roligt så går det ganska lätt”

Text: Camilla Persson Foto: Malin Arnesson

Arkiv