Om strategin – Del 1: Trender i samhället

Det har äntligen blivit dags att presentera lite fördjupande material kring den strategi för Förbundet Unga Forskare som förbundsstyrelsen har tagit fram, och som kommer att läggas som en proposition till Riksstämman 2012. Själva strategin hittar du här.

Det här är första delen av fyra, som vi kommer att presentera här under de kommande veckorna. Du är förstås varmt välkommen att kommentera och diskutera det vi skriver. Det kan du till exempel göra med kommentarsfunktionen här, i forumet eller genom att kontakta någon av oss i förbundsstyrelsen.

”Jag kan inte sluta förvånas över alla dessa nymodigheter! Grammofoner som man inte behöver veva upp, den där nya grejen de kallar för internet, och radio som man själv kan välja låt på. Vad kommer näst? Betala med telefonen? Jag ska inte säga att det var bättre förr, men på min tid gick minsann inte allt så fort!”

Farmor har förvisso rätt. Samhället vi lever i förändras, och det ändras snabbt. Entrén av smarta telefoner och chattklienter har sannolikt fått en massa följder som kan vara svåra att förutsäga. Förutom den uppenbara effekten att mobiltelefontillverkarna får mer att göra, så påverkar det vårt umgänge. Den sociala funktion som fotbollsträningarna på torsdagkvällarna fyllde på mellanstadiet, att få sitta i omklädningsrummet och snacka med kompisarna efteråt, har kanske till viss del har ersatts av en chattfunktion i telefonen. Helt plötsligt försvinner en viktig motivation till att faktiskt orka träna fotboll på torsdagar. Ojdå.

Saker som har fungerat tidigare i samhället kommer säkert inte att fungera i framtiden, och nya möjligheter öppnar sig. Det viktigaste att bära med sig från exemplet ovan är nog inte vad som kan riskera att hända med fotbollsintresset, utan att man bör vara ödmjuk inför hur sammanflätat allt är i samhället, och framförallt att våra vanor ändras över tid.

Vi kan inte förutsäga framtiden, så det bästa vi kan göra är att titta på vad som verkar hända just nu, och göra kvalificerade gissningar utifrån det. När förbundsstyrelsen har tittat, analyserat och funderat, så fanns det några särskilda förändringar (som man brukar kalla “trender” i sådana här sammanhang) som vi har bedömt är extra relevanta för Förbundet Unga Forskare. Här följer ett urval av de viktigaste och tydligaste trenderna vi ser i samhället just nu, och en mer ordentlig genomgång, tillsammans med åtskilliga källhänvisningar, hittar du under rubriken Förbundet Unga Forskares strategi som ligger under fliken Om oss. Trendanalysen ligger även som bilaga till förbundsstyrelsemöte 12-1.

• Stort fokus på individen – Individers möjlighet till utveckling, rättigheter och fria vilja blir allt mer centralt. Det blir viktigt att som individ sticka ut och vara speciell när konkurrensen blir allt större. Det har blivit rumsrent att tala om elitskolor och ”duktiga elever” i skoldebatten.

• Unga förväntas göra många val – Antalet gymnasieskolor ökar, och det fria skolvalet anses i politiken vara väldigt viktigt.

• Ungas sociala behov tillgodoses mer digitalt – Andelen som idrottar, är i naturen, går på bio eller läser tidningar och böcker har minskat sedan 2002, samtidigt som andelen unga som använder internet och besöker kulturevenemang har ökat.  79% av alla unga mellan 15 och 24 använder sociala medier under en vanlig dag.  Av sin vakna tid ägnar ungdomarna 16% åt internet.

• Stolt nörd – Nörd har tidigare varit ett nedsättande ord för att beskriva en osocial tönt med fixerat intresse. Nördbegreppet har idag blivit “snällare”, och betyder ofta att man har ett passionerat intresse, lite för vad som helst. Sångerskan Marie Serneholt säger “jag är riktigt nördig”, och menar att hon följer melodifestivalen varje år.

• Föreningslivet ser ut att minska allt mer – Mindre än hälften av alla unga mellan 16 och 29 år är medlemmar i någon organisation, en minskning från 2002. Knappt 29 % av alla unga mellan 16-25 svarade ja på frågan om man varit på ett föreningsmöte senaste 12 månaderna, medan nästan 50 % svarade ja för knappt tjugo år sedan, 1994-95.

• Frågetecken kring statliga bidrag från ungdomsstyrelsen – Det totala statsbidraget och bidraget från Svenska Spel (på senare år ersatt av ett annat bidrag med motsvarande syfte) till svenska ungdomsorganisationer har varit 2010: 227 miljoner, 2011: 211 miljoner, 2012: 212 miljoner. Bidraget kommer att förändras framöver, men i vilken riktning är oklart. Kortfattat kan man säga att bidraget per medlem och per förening har minskat de senaste åren, då det har delats mellan allt fler organisationer.

• ”Kunskapsmonopol” ifrågasätts – Möjligheterna att få tillgång till allt möjligt vetande även utanför skolans väggar har ökat i och med internet. Lärarna och skolan är inte längre en lika självklar källa till kunskap.

• Internet tar allt större plats i samhället – Unga surfar (som det står ovan) ca 16 % av sin vakna tid på internet, medelsvensken ca 11 %.  Alla är ständigt uppkopplade och nåbara. Mängder av information finns att hämta, och de sociala medierna är alltid närvarande. Man kan vara med utan att vara på plats, och till exempel “åka” transsibiriska järnvägen eller följa livekonserter utan att lämna sitt rum.

• Entreprenörskap och innovation blir allt mer populärt – Nyföretagandet ökade med 6,5 procent under 2011. Entreprenörskap, innovation och idéer verkar anses som det nya konceptet för framgång i Sverige när arbetskraften är billig i andra delar av världen.

• Arbetet är ett sätt för självförverkligande och personlig utveckling – Även arbetet blir ett sätt för att förverkliga sig själv och sitt personliga varumärke. Det kommer att ställa högre krav på arbetsgivare att ge sina anställda mycket svängrum. I Sverige behöver man inte nödvändigtvis ha ett arbete för att ha pengar och därför blir jobbet istället något centralt för identiteten.

• Ingenjörsbristen – de kommande 5 åren beräknas Sverige fortfarande att sakna ingenjörer även om det sedan kanske kommer att plana av. Europa får svårt att konkurera med Indien och Kina.

• Förändringar i skolan  – kunskapsglapp mellan gymnasiet och högskola, bristande lärarbehörighet och taktikpluggande har varit stora problem i den svenska skolan. Den sittande regeringen har lagt om den svenska skolpolitiken med nya styrdokument med mer fokus på kunskapsfärdigheter, resultat och betyg än tidigare.

• Företag vill ha större inflytande i sitt Corporate Social Responsibility (CSR)-arbete – CSR-frågor (t ex sponsring av ideella verksamheter) är inte något man som företag ägnar resurser ”för att vara snäll”. Det blir mer och mer ett medvetet strategiskt för att säkra framtida kompetens (t ex genom egna friskolor) eller för att bygga företagets image (som t ex “sportigt” eller “miljövänligt”).

Som man märker är det en hel del (plus lite till!) trender man måste förhålla sig till när man väljer förbundets strategi. I nästa inlägg kommer vi prata lite om hur man ska förhålla sig till den stora mängden trender och vad Förbundet Unga Forskare behöver göra. Inlägget kan du nu läsa här.